Abstracts
Föreläsningar

ADA/ EASD riktlinjer om typ 1 diabetes.

Henrik Wagner och Johan Fischier

I september 2021 publicerade ADA och EASD en gemensam konsensusrapport angående handhavandet avtyp 1 diabetes ”The management of type 1 diabetes in adults. A consensus report by the American Diabetes Association (ADA) and the European Association for the Study of Diabetes (EASD)”. Syftet var att betona olika aspekter av sjukdomen som vårdgivare bör beakta och inte att primärt ersätta andra nationella och internationella riktlinjer. Det är mer en översikt och redovisar inte detaljer av de områden som berörs. Man betonar särskilt bördan hos den enskilda patienten att med kunskap och skicklighetmanövrera mellan hypo- och hyperglykemi. Därav fokuseras på vikten av utbildning i egenvård och ävenpsykosocialt stöd. Behandling

av senkomplikationer berörs ej. Vidare konstateras en betydande brist på högklassig evidens (RCTs) inom storaområden och att mycket av klinisk praxis grundar sig på expertyttranden och kohortstudier.

Föredragande kommer ge en inblick i rapportens innehåll samt ge en mer personlig tolkning i vad den har sinastörsta implikationer för klinisk vardag i Sverige.

Diabetesspråk 2022

Mervi Andelin, Stig Attvall

Ett uppmuntrande positivt språkbruk kan bidra till utveckling, välmående, hälsa och ökad självkänsla;ett negativt till dess motsatser. Språkbruket har historiskt sett varit skuldbeläggande och mästrande.

Ett passiviserande negativt språk kan vara skadligt, till exempel subjektifiering av sjukdomar, där begreppet“diabetiker” utgör ett exempel.

Betydelsen av ett positivt språkbruk diskuteras i Diabetesspråk – ett reflektionsunderlag. I dokumentet avNationella Diabetes Teamet på dagensdiabetes.se lyfts betydelsen av ett mer omsorgsfullt bruk av språk som:

  • Främjar aktivt engagemang. Att diskutera strategier hur personen bäst hanterar livet med diabetes ochegenvårdsstrategier, uppmuntrar personer med diabetes att vara aktivt involverade i beslut om derasegen hälsa
  • Stödjer de egenvårdsinsatser som personer gör. Hälsoresultat beror till stor del på aktiveter och

val individer gör utanför hälsokonsultationerna. Att använda ett respektfullt och ett begripligt språk kanhjälpa personen att inse att hen är kapabel, motiverad att ta välgrundade beslut, och att valet respekteras

  • Bekräftar frustration, oro, skuld och stress, som många personer med diabetes ’

KVALITETSMÅL SPRÅKBRUK 2022

  • Termen ”diabetiker” utgår ur svenskt medicinskt språkbruk
  • Använd ett informerande och uppmuntrande språk i stället för ett dömande och skuldbeläggande
  • Individualisera behandling och även språkbruk, fokusera på det nåbara
Hudreaktioner mot insulinpump och CGM – ett kliniskt problem?

Josefin Ulriksdotter

Glukossensorer och insulinpumpar är viktiga vid monitorering och behandling av typ 1 diabetes. Produkternamedför förbättrad blodsockerkontroll och patientnöjdheten är hög. Studier visar tyvärr att 60-90% avanvändarna har upplevt hudproblem vid applikationsstället. Detta har angivits som en av huvudorsakerna tillatt användningen avbryts.

Eksem är den vanligaste hudreaktionen. Dessa s.k. kontakteksem kan vara orsakade av kontaktallergieller irritation. För att skilja dem åt krävs utredning med epikutantestning. Eftersom produkterna inte behöver innehållsdeklareras krävs kemiska analyser för att identifiera relevanta allergen att testa ochför att kunna bedöma relevansen av funna kontaktallergier. De huvudgrupper av allergen som hittillsidentifierats i produkterna utgörs av akrylater, kolofoniumrelaterade substanser och andra tillsatsämnen.

Med korrekt klassifikation av hudreaktionerna kan anpassade råd ges till patienterna. Eftersom samma sortsallergen kan förekomma i flera olika glukossensorer och insulinpumpar är det en utmaning att hitta fungerandealternativa produkter till sensibiliserade individer. Allergenen kan dessutom finnas i produkter utanfördiabetesområdet, och ge upphov till eksem hos en sensibiliserad individ även vid kontakt med dessa.

Vi behöver veta mer om hur vanligt det är med hudreaktioner och kontaktallergi mot produkterna samt vilka allergen som orsakar besvären. Genom att identifiera, utreda och ge råd till drabbadeindivider kan besvären minska hos de som utvecklat kontaktallergi. Att identifiera relevanta allergen ärviktigt för att

möjliggöra modifiering av produkterna i allergivänlig riktning. Genom samarbete mellan diabetesmottagning,utredande hudklinik och produkttillverkare kan vi tillsammans bidra till att så många som möjligt kan användaprodukterna utan besvär.

Fallbaserad presentation av nationella vårdprogrammet för hypofystumörer

Oskar Ragnarsson

Förra våren publicerades ett nytt nationellt vårdprogram för hypofystumörer, ett gemensamt nationelltdokument som täcker utredning, behandling och uppföljning av patienter med hypofystumörer av olika slag.Vårdprogrammet riktar sig till alla som i sin kliniska vardag kan stötta på patienter med hypofyssjukdomar,från primärvård, dit patienterna oftast söker först, till högspecialiserade enheter som handlägger patienter med hypofystumörer. I vårdprogrammet finns rekommendationer för bland annat hur de biokemiska, radiologiska och patologiska diagnoserna ställs på ett optimalt sätt, vilka behandlingsalternativ som är mest lämpliga utifrån tumörtyp, storlek och utbredning, samt hur patienterna följs upp. Föreläsningen är en fallbaserad presentation av vårdprogrammet där intressanta patientfall diskuteras utifrån derekommendationer som finns i programmet.

Nya redskap och bättre omhändertagande av unga med typ 2 diabetes

Annika Janson

Var tionde fyraåring1 och var femte skolbarn2 i Sverige har övervikt eller fetma, obesitas. Typ 2 diabetesmellitus (T2DM) är starkt associerat med obesitas men hos barn och ungdomar är sjukdomen fortfarandeovanlig. I årsrapporten från Swediabkids 2020 hade 1,3% av totalt 7927 barn och ungdomar i registret T2DM,vilket motsvarar 103 individer. Det finns sannolikt ett mörkertal och det är också helt klart att vi behöverförbättra diagnostiken och omhändertagandet av barn och ungdomar med typ 2 diabetes i Sverige.

Barn med obesitas och hereditet för T2DM har högre risk att själva utveckla T2DM. Ungdomar utvecklaroftast T2DM gradvis med tilltagande insulinresistens. T2DM hos unga är en allvarlig sjukdom med medicinska

konsekvenser. Svenska registerdata visar att risken för att senare i livet utveckla nefropati förefaller vara högreför unga med T2DM än för unga med typ 1 diabetes3.

Mitt föredrag diskuterar T2DM som samsjuklighet hos barn och ungdomar med obesitas. Hur kan vibedöma och motverka insulinresistens hos barn och ungdomar med obesitas? GLP-1 analoger ärgodkända för behandling av barn och läkemedlens roll behöver förtydligas. Obesitaskirurgi ska sannolikt komma tidigare in i bilden vid manifest för unga patienter med obesitas och T2DM4. Vi behöver skapaforum för

ungdomsanpassad vård, riktlinjer och överföring till vuxenvård av dessa patienter som sannolikt behöver andrainsatser än äldre patienter med T2DM.

Användning och glädje av glukossensorer för personer med typ 2-diabetes iprimärvården

Annica Magnusson, Boris Klanger

Användningen av glukossensorer för isCGM är idag alldeles för liten. Den är en självklarhet vid typ 1-diabetes,men är till stor nytta även för många patienter med typ 2-diabetes. Förskrivningen är på många håll i landetsvår att få till i primärvården och det saknas ofta rutiner för att våra patienter skall få tillgång till detta hjälpmedel, som visat sig vara ett effektivt sätt att minska risken för hypoglykemier och att förbättra HbA1c.Det ”ordnade införandet” som MTP-rådet försöker att få till innebär tyvärr att det går alldeles för långsamtoch att patienter nu förvägras en självklar möjlighet till bättre livskvalitet och färre komplikationer. Idag ärdet i praktiken bara möjligt att få till detta för enstaka patienter genom remiss till medicinkliniker, vilket blir orimligt, kostsamt och ojämlikt. Vi kommer att diskutera och ifrågasätta varför patienter inte får tillgång till detta trots att det finns både internationella och svenska rekommendationer som är tydliga, ochtrots att det finns tydliga hälsoekonomiska data som visar att användningen för rätt grupper ärkostnadseffektiv.

Vi vet att lägre HbA1c innebär lägre risk för komplikationer och att våra möjligheter att nå lägre oftabegränsas av just hypoglykemier. Vi går igenom hur man använder sensorn, hur man tolkar pilarna ochkurvorna, och ger patientexempel som visar hur stora effekterna kan bli av den ökade kunskapen somtekniken erbjuder. Dessutom ökar den livskvaliteten, inte minst genom färre stick, men också genom en ökad trygghet för patienterna.

Lipidrubbningar: Vad och varför? samt Målsättning med behandling och hur nå dit(nu och i framtiden)?

Joakim Sandstedt

Lipidrubbningar är en bidragande orsak till aterosklerotisk hjärt-kärl sjukdom som kan ha flera olikabakomliggande orsaker. I den första föreläsningstimman ges en grundläggande bakgrund tillomsättningen av olika lipoproteiner (Chylomikroner, VLDL, IDL, LDL). Olika lipidrubbningar kommer att behandlas. Dels primära (genetiskt orsakade) såsom familjär hyperkolesterolemi och familjärhypertriglyceridemi, dels

sekundära till andra sjukdomstillstånd såsom diabetes / metabolt syndrom, hypotyreos, njursvikt och alkohol-överkonsumtion. Jag kommer att gå igenom vilken evidens vi har i nuläget för koppling mellan olika typer avlipidrubbningar och risk för hjärt-kärlsjukdom.

Den andra föreläsningstimman kommer att fokusera på behandlingsmål vid lipidrubbningar och vilkaalternativ som står till buds för att nå dessa. Både icke-farmakologisk och farmakologisk behandling kommer att behandlas. Vanliga biverkningar som begränsar användningen kommer att gås igenom, med förslag på hur man kan hantera dem i den kliniska vardagen. Preparatgrupper som kommer att diskuteras är bl.a. statiner, ezetimib, PCSK9 hämmare och fibrater. Även framtida möjliga preparatgrupper såsom bempedinsyra,ApoCIII hämmare, hämmare av Lp(a) syntes och CETP hämmare kommer att beröras. Föreläsningen kommer att avslutas med några falldiskussioner.

Remission av typ 2 diabetes genom lågkaloridiet: är det möjligt?

Julia Otten

DiRECT-studien visade nyligen att viktminskning genom lågkaloridiet kan leda till diabetesremissionhos överviktiga individer med typ 2 diabetes under mindre än sex år. Studiedeltagarna använde total

kostersättning med 850 kcal/dag under 3–5 månader. Efter två år var 36% fortfarande i diabetesremission.Enligt European Association for the Study of Diabetes (EASD) definieras remission av typ 2 diabetes somHbA1c <48 mmol/mol när blodsockersänkande behandling har varit utsatt i minst tre månader. Remission avtyp 2 diabetes kan uppnås genom överviktskirurgi eller genom kalorirestriktion med 15 kg viktnedgång sommål. Båda behandlingsalternativ rekommenderas av EASD. Det finns flera orsaker varför kalorirestriktion med mål diabetesremission inte används i klinisk praxis i större utsträckning. En anledning är att uppföljningen är mycket personalkrävande. En pilotstudie visar att eHälsa är en effektiv uppföljningsmetodför patienter på väg mot diabetesremission.

Mat vid diabetes – SBU rapport

Ingrid Larsson, Mette Axelsen

Projektet syftade till att utvärdera hälsoeffekter av mat och kostbehandling hos vuxna personer med typ

1-, typ 2- och graviditetsdiabetes, att beakta etiska perspektiv och analysera hälsoekonomiska aspekter. Ensystematisk litteraturöversikt genomfördes enligt SBU:s metodbok och PRISMA guidelines.

Slutsatserna beskriver samband mellan vad individer själva har valt att äta och olika hälsoutfall (prospektiva kohortstudier), och effekter av kostbehandling (interventionsstudier).

Vid typ-1 och typ-2 diabetes sågs samband mellan att äta Medelhavskost och minskad risk att dö i förtid.Samband sågs även mellan hög konsumtion av fiber, baljväxter och kaffe och minskad risk att dö i förtid.

Vid typ 2 diabetes identifierades två metoder som leder till viktminskning och hälsoförbättringar i jämförelsemed sedvanlig behandling:

Kraftigt minskat energiintag med hjälp av lågenergipulver (VLED) följt av övergång till mat för viktstabilitet.Intensiv livsstilsbehandling där lågfettkost kombineras med fysisk aktivitet och minskat energiintag.

Det saknas studier om kost vid graviditetsdiabetes med tillräcklig tillförlitlighet för att kunna bedömaeffekterna.

SBU har identifierat tänkbara risker för ojämlikhet i diabetesvården kopplat till egenvårdsansvaret.Medelhavskost är exempelvis dyrare än Konsumentverkets normalkost. Kostbehandling kräver en balansgångmellan å ena sidan tydlighet utifrån tillgänglig evidens och å andra sidan personcentrering med lyhördhet ochöppenhet inför individens önskemål och förutsättningar.

I det hälsoekonomiska perspektivet är så kallad intensiv livsstilsbehandling mer resurskrävande än vanligkostbehandling, och beräkningar visar små eller inga vinster i kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) påindividnivå. SBU:s rapport kommer att utgöra underlag till ett nytt kunskapsstöd från Socialstyrelsen ommat vid diabetes.

Akromegalikurs for pasienter og pårørende.

Kari Irene Abelsen

I Norge har spesialisthelsetjenesten fire lovpålagte oppgaver: Behandling, opplæring av helsepersonell,forskning og opplæring av pasienter og pårørende.

Informasjon og opplæring av pasienter og deres pårørende bidrar til økt helsekompetanse. Økthelsekompetanse gir bedre etterlevelse av behandling, og gir støtte til mestring ved sykdom eller skade.Akromegali er en sjelden sykdom. I Norge oppdages ca. 25 nye tilfeller hvert år. Gjennom våre kurs fårpasientene anledning til å dele sin erfaringer med andre med samme diagnose. Både pasienter og pårørendeopplever dette som positiv. Vi helsearbeidere opplever at kursene er en fin arena for opplæring.

Kurset arrangeres i samarbeid med Læring og mestringssentret (LMS), og går over to hele dager. Deltakernefår informasjon fra pasientforeningen om fordeler ved medlemskap, som medlemsbladet, likemannsordningen,tips om litteratur for pasienter, invitasjon til foreningsmøter og informasjon om pasientkongresser. En eller

to pasienter legger frem sin egen sykehistorie. Dette er en god inngangsport til dialog gjennom resten avkurset. Videre får de informasjon om sykdommen og behandling av denne ved endokrinologisk sykepleier,endokrinolog og nevrokirurg. Vi presenterer ny forskning, og gir informasjon om vår egen forskning. Det gisforedrag om mestring og hvordan leve med kronisk sykdom ved sykepleier fra LMS, og sexolog snakker omseksualitet og samliv. Fysioterapeut foreleser om fysisk aktivitet ved akromegali, og sosionom informerer omsosiale rettigheter. Gruppesamtaler for pasienter og pårørende oppleves som svært positivt. Deltagerne girskriftlig og muntlig evaluering av kurset. Konkrete tilbakemeldinger gir muligheter for et enda bedre kurs nesteår.

The future of endocrinology nursing In Europe

Sherwin Criseno

In the last five decades, the increasing demand for more equitable and highly accessible healthcareacross Europe has significantly transformed the provision of care. Advances in technology have also ledto diversification and advances in roles particularly of nurses. These have enabled the healthcare systemto cope, innovate and adapt to address the needs of patients particularly those with chronic andcomplex

needs, patient preference and the challenges of an ageing population. Across Europe, nurses have been onthe forefront of this change and development and have been responsive to the need for advancement ofpractice to meet the service needs. As a result, nurse practitioner roles were developed and have evolved inthe last two decades. Several European countries now have nurses working as ‘Advanced NursePractitioners’ or ‘Specialist Nurses’ and they continue to lead the provision of key healthcare servicesautonomously with great success. However, there is a huge variation in practice, training, role development and regulation oftitles and roles. Furthermore, several European countries are lagging behind other nations such as UK, Ireland,The Netherlands, USA, Australia and Canada in recognising and developing the role of nurses in practicing atadvanced level. This lecture will focus on the current landscape of Endocrine Nursing Practice in Europe andwill present the potential bright future of Endocrinology Nursing.

HYPERTYREOS- VÅRDPROGRAM FALLBASERAT

Helena Filipsson

Det nationella vårdprogrammet för hyperthyreos är ett stort steg framåt för tyroideapatienterna, engrupp vars behov inte synlig gjorts på decennier. Därför innehåller det inte bara en harmonisering av de

medicinska riktlinjerna kring det vi redan gör utan tillför en rad åtgärder som inte är unika för svensksjukvård som specialist-sjuksköterska, rehabiliteringsprocess, livskvalitetformulär, multidisciplinära konferenser, genetisk precisionsdiagnostik och kvalitetsindikatorer. Detta är begrepp som används idag inom många sjukvårdsområden, men hur kan vi på bästa sätt tillämpa dessa för hypertyreos-patienterna?

Genom ett antal fall där ni själva får medverka genom ett interaktionsverktyg med den egna mobiltelefonen så kommer vi ta ställning till om vi kan göra mer för patienterna för att uppnå så gottslutresultat som möjligt ur fysisk, psykisk och socialt perspektiv som möjligt. Du kommer också få ta del av några av de medicinska nyheterna i vårdprogrammet, ett vårdprogram som nu är ute på remiss.

Nonalcoholic fatty liver disease (NAFLD)

Hannes Hagström och Thomas Casswall

”Fettlever (NAFLD) finns hos cirka 25% av världens befolkning, och hos mer än 55% av patienter med typ 2 diabetes. I en aktuell systematisk review förelåg NAFLD hos 8% av barn i den allmänna befolkningenoch hos 35% hos barn med obesitas. Patienter med fettlever och typ 2 diabetes har en ökad risk för progress till skrumplever och levercancer, cirka 2-3% av patienter med T2D utvecklar svår leversjukdom inom 10 år. Föreläsningen kommer ge en sammanfattning av utredning, uppföljning och behandling avpatienter med

NAFLD, med ett särskilt fokus på patienter med metabolt syndrom och typ 2 diabetes. Del av föreläsningenkommer speciellt ägnas åt hantering av barn med NAFLD och presentation av ett svenskt vårdprogram fördessa.”

Framsteg inom Hypoparatyroidism

Kerstin Landin-Wilhelmsen

Hypoparatyroidism (HypoPT) är ovanligt, prevalens <1%, men tarvar kontinuerlig kontroll och behandling.Vanligaste genesen är post op halskirurgi 75%, följt av idiopatisk HypoPT, 22q11- syndrom, autoimmuntpolyglandulärt syndrom typ I, cancer m fl. Forskning på HypoPT har varit eftersatt, sannolikt beroendepå att vi inte haft så mycket att erbjuda i terapi mer än sedvanlig ersättning med aktivt vitamin D och kalciumtillskott. Såväl adekvat som icke adekvat kontroll av serum kalcium enligt Europeiska riktlinjer medförökad komorbiditet med neurologiska, kardiovaskulära och renala komplikationer. Det vanligaste upplevdabesväret är s.k. brain fog; nedsatt förmåga att fokusera tankar och uppgifter. Hypokalcemi leder ofta till kramper i muskulatur vilket patienten till viss del kan kompensera med att öka kalciumtablettintaget.Hyperkalciurin kan ge njursten och försämrad njurfunktion på sikt. Trötthet, hypertoni, cerebrala kalcifikationeroch katarakt har rapporterats. År 2017 registrerades rekombinant humant parathormon (rhPTH 1-84) Natpar® i Sverige för subkutant bruk dagligen. P.g.a. höga kostnader och ingen rabattering via TLV har behandlingenmed PTH 1-84 varit svår att initiera vid landets kliniker. Teriparatide (rhPTH 1-34) Forsteo® finns sedan 2004 förosteoporosindikation. I studier från USA och övriga Europa har cirka 5% av patienter med HypoPT behandlingmed rhPTH 1-84 resp. rhPTH 1-34. Kartläggning av 203 patienter med HypoPT har gjorts i Göteborg ochjämförts med befolkningen åren 2007-2020. Ingen ökad förekomst av frakturer, hypertoni eller död sågs menmycket låg fysisk och mental livskvalitet oberoende av kalciumvärdet noterades vid HypoPT. Låg livskvalitettillsammans med lågt kalcium noterades hos 23%. Således torde var femte med HypoPT vara fall för PTH-ersättning. Optimering av tyroideahormon, 25(OH)D och tU-kalcium kan också rekommenderas för att ökapatientens välbefinnande och minska risken för komplikationer.

Hypertyreos – en väg framåt för en bättre (sjuk) vård

Agneta Lindo

Graves sjukdom är den vanligaste hypertyreosen i Sverige. Av cirka 2800 patienter som insjuknar årligen iSverige med hypertyreos, är det tre fjärdedelar som får Graves sjukdom och majoriteten är kvinnor. Vid Gravessjukdom överproducerar sköldkörteln hormon och drabbade personer kan få till exempel hjärtklappning,viktnedgång, svettningar, skakningar och värmekänsla. Psykiska symptom är också vanliga som till exempelnervositet, koncentrationssvårigheter, sämre tålamod och instabilt humör.

Graves sjukdom orsakar att immunsystemet stimulerar sköldkörteln att producera mer hormon ochbehandlingen går ut på att minska symtomen och normalisera sköldkörtelfunktionen. Behandlingenanpassas efter individen men trots att sköldkörtelhormonerna normaliseras är det inte alla som känner sig helt återställda mentalt. Orsaken till detta är oklart.

Därför är det av yttersta vikt att kartlägga hela förloppet, både att leta förklaringar inom det medicinskaområdet och inom omvårdnadsområdet. Det saknas forskning kring omvårdnadsaspekter vid Graves sjukdom.Genom den här föreläsningen vill jag lyfta fram vårdkedjan för Graves patienten, vilka nyheter som kommermed det nya vårdprogrammet ur ett omvårdnadsperspektiv, vilka utmaningar och möjligheter det finns för denhär patienten gruppen, och måla upp en idé om en framtida omhändertagande av patientgruppen.

Tolkning av CGM-kurvor

Johan Jendle och Ulrika Sandgren

Användandet av kontinuerlig glukosmonitorering (CGM) har vuxit över de senaste två decennierna och ansesnu vara standard of care vid typ 1 diabetes. Enligt NDR använder cirka 84% av vuxna och cirka 98% av barnCGM regelbundet (NDR årsrapport 2020). Denna teknik har även nyligen fått indikation vid insulinbehandladtyp 2 diabetes till individer med insulinbehandling och som inte når HbA1c under 60 mmol/mol eller harproblem med hypoglykemier.

Med 288 vävnadsglukosvärden per individ per dag blir det väldigt mycket data att hantera.Hur laddas vävnadglukos data ner? Hur presenteras denna data?

Det är centralt att detta fungerar väl för hur vi skall kunna tolka CGM-kurvorna i den kliniska vardagen.Vad bör man kika efter när man analyserar en CGM-kurva? Vad får man ut av en ambulatorisk glukosprofil (AGP) och vad är FNIR?

Hur skiljer sig nedladdade data från de olika smarta insulinpumparna?

Vilka viktiga skillnader finns mellan CGM systemen; Abbott Flash Libre 1,2,3 och mellan Dexcom G6och Medtronics Guardian?

Nya tankar kring behandling av njursjukdom vid diabetes

Maria Eriksson Svensson

2020 presenterade KDIGO sina första riktlinjer för behandling av diabetes vid kronisk njursjukdom (CKD).KDIGO (Kidney disease improving global outcome) är en global organisation som utvecklar och implementerarevidensbaserade kliniska riktlinjer för behandling av njursjukdom (https://kdigo.org/). Utvecklingen inom dettaområde går snabbt och i vår är redan nya riktlinjer ute på remiss.

Målet med riktlinjerna är att ge rekommendationer för att optimera vården av patienter med diabetes ochCKD, men också ge praktiska råd. Riktlinjerna riktar sig till alla som möter och behandlar patienter meddiabetes och CKD. Sammantaget omfattar riktlinjerna både livsstilsråd och läkemedelsbehandling (sekundärprevention) för att förebygga och minska riskerna för njurfunktionsförsämring och hjärt-kärlsjukdom, som ärden vanligaste dödsorsaken vid diabetes och CKD.

Med en ökad användning av beprövade (ACE-hämmare/ARB) och nyare läkemedel (SGLT2-hämmare, GLP-1analoger och en ny mineralkortikoidreceptorantagonist (MRA)), som visat sig vara hjärt- och njurskyddande,kommer vi tillsammans att kunna förbättra prognosen ytterligare för patienter med diabetes och CKD.

Nu finns flera läkemedel som ger ”njurskydd” och rekommenderas i de nya europeiska behandlingsriktlinjer förbehandling av kronisk njurskada. I de riktlinjer som är ute på remiss är det ffa GLP-1’s effekter på kroppsvikt, ändrad eGFR gräns för SGLT2-hämmare och inkludering av MRA som fått mer plats i den uppdateradeversionen. Vi har nu en större verktygslåda och kan kan nu kombinera flera njurskyddande läkemedel hospatienter med nedsatt njurfunktion. Mitt fokus blir att kommentera läkemedelsbehandlingen av njursjukdomvid diabetes och ge några praktiska tips.

Endokrin oftalmopati – nya behandlingsalternativ

Mikael Lantz

Behandling av Graves oftalmopati (GO) innefattar profylax, val av behandling för Graves sjukdom (GD) ochspecifik behandling av GO. Rökning ökar risk både för GD och GO och rökstopp rekommenderas. Om patientenhar sänkta nivåer av selen vid diagnos av GD rekommenderas behandling med selen. GD kan behandlas

med operation vilket minskar risk för återfall i tyreotoxikos och därmed GO men har ingen direkt effekt påaktiviteten i GO. GD kan behandlas med radiojod (RI) vilket hos vissa patienter aktiverar immunförsvaret ochger ökad risk för GO. Tyreostatika ger möjlighet till snabb kontroll av tyreotoxikosen och mindre risk för GOjämfört med RI. Etablerad behandling av GO är steroider vilket tidigare gavs peroralt men numera ger manintravenöst solumedrol i hög dos vid optikuspåverkan och i medelhög dos vid måttlig till svår GO vilket gerfärre biverkningar jämfört med tabletter. Effekten av solumedrol iv kan förstärkas med tillägg av mykofenolat(Cellsept) eller simvastatin (STAGO studien) vilket ännu inte är en etablerad behandling. Rituximab (Mabthera)har visat effekter på måttlig till svår GO och används i utvalda fall, framförallt om kontraindikationer finns tillretrobulbär strålbehandling. Rituximab har i en ny studie prövats som tillägg till tyreostatika och minskar riskenför recidiv i tyreotoxikos. IL-6 antagonisten tocilizumab (RoActemra) har prövats i icke randomiserade studiermed viss effekt på oftalmopati. Den mest lovande nya behandlingsprincipen är IGF-1 receptor antagonism medTeprotumumab (Tepezza) vilken kan ges på licens men till en väldigt hög kostnad.

Nationella Diabetesregistret

-Diabetesvårdens resultat 2021 och det senaste om Diabetesenkäten

Katarina Eeg-Olofsson och Ebba Linder

Diabetesvårdens resultat

NDR presenterar resultat helt öppet via utdataverktyget Knappen och alla kan enkelt följa upp resultat övertid och jämföra med andra regioner och vårdenheter. Knappen är ett interaktivt verktyg som är levande genom daglig uppdatering. Årsrapporten blir en sammanfattning och en dokumentation av föregående års resultat och ger en möjlighet att år från år se och utvärdera utvecklingen i diabetesvården. Vi sätter fokus på att följa upp året 2021 som ett avstamp för ytterligare möjligheter till förbättringar i diabetesvården.

Diabetesenkäten

NDR har tagit fram Diabetesenkäten, en digital enkät för vuxna med diabetes som används som underlag vidbesöket i diabetesvården. Enkäten handlar om hur personen mår och har det med sin diabetes samt uppleverstödet från vården. Resultaten dokumenteras i journalen kan överföras till NDR. Forskning har bedrivits för attinhämta erfarenheter från vården och från patienter av att använda Diabetesenkäten samt för att utvärderavilket stöd som behövs vid implementering.

För att använda Diabetesenkäten behövs säkra lösningar för hantering av inbjudningar, inkomna svarsamt överföring till journal och NDR. Pilotenheter använder idag NDR:s enkätverktyg, men målet är att

Diabetesenkäten på sikt blir en mer integrerad del av regionernas journalsystem. Vi diskuterar hur detta skullekunna ske för att möjliggöra för fler personer med diabetes att erbjudas att besvara Diabetesenkäten.

Personcentrerat egenvårdsstöd vid typ 2 diabetes

Åsa Hörnsten

Patient- eller personcentrerad vård infördes i syfte att flytta fokus från en strikt biomedicinsk syn påsjukdom till ett mer övergripande perspektiv på patienter, sedda som hela personer. Dagens hälso- och sjukvård ska vara patientnära enligt lagar och flera riktlinjer. I internationella jämförelser och utvärderingar av kvalitet i hälso- och sjukvården har patienter i Sverige dock rapporterat lägre tillfredsställelse i dessafrågor. En möjlig orsak kan vara att ett svensk hälso- och sjukvård är organiserad för att tillgodoseadministrativa krav snarare än patientens och anhörigas behov.

Evidensen för effekten av personcentrerad vård ökar, men är fortfarande relativt svag. Systematiska översiktersom utvärderar effekter rapporterar blandade effekter på hälsobeteende och hälsa bland patienter. Fleraenstaka randomiserade kontrollerade studier har dock rapporterat effekter på hälsa på kortare och längre siktbland t ex patienter typ 2-diabetes. Våra egna interventionsstudier bland personer med typ 2-diabetes inomprimärvården har visat tillfredsställande resultat på HbA1c och dessa presenteras i denna session.

Sammanfattningsvis är dessa resultat lovande även om viss personal fortfarande förefaller vara ambivalent tillatt praktisera personcentrerad vård i klinik. Detta är synd då patienter såväl som vårdgivare har rapporteratett förbättrat välbefinnande av en personcentrerat approach inom hälso- och sjukvården. Ett viktigt framtidamål är därför att arbeta intensivare med implementeringen av personcentrerad vård.

Akut diabetesbehandling på sjukhus – Diabeteskonsultens utmaningar

Katarina Fagher

Idag har ca 1 av 5 patienter som vårdas inneliggande på sjukhus i Sverige någon form av stördglukosmetabolism. Vi fokuserar idag mycket på målvärde för god glukoskontroll, men frågan är vilkamålvärden vi bör rätta oss efter under akut sjukdom? Och hur ska vi egentligen nå dessa på bästa sätt när patienter behandlas med tex högdos kortison, total parenteral nutrition eller hos individer som erhållersondnäring?

Denna föreläsning kommer att ta upp en del utmaningar och frågor som diabeteskonsulten kan ställas inför,och vilka evidens och guidelines vi kan luta oss mot. Föreläsningen kommer också att beröra det senastekring användandet av modern diabetesteknologi under inneliggande sjukhusvård.

Paneldiskussion Endodiabetes

Kristina Eklöf-Olsson, Maria Fälemark, Marianne Lundberg

År 2016 togs ett politiskt beslut om att införa Diabetessamordnare i region Skåne. Påtryckningarna komfrån patientföreningarna i Skåne. Vi är tre Diabetessamordnare i Skåne. Vi arbetar kliniskt meddiabetespatienter 50% och 50% som samordnare. Syftet är att verka för god, säker och jämlik vård. Vårtuppdrag är att verka

i olika processer avseende diabetesvården både regionalt och nationellt. Ordnafortbildningsaktiviteter, nätverksträffar. Stötta i förbättringsarbete på enskilda vårdcentraler.

Vi gör ett förbättringsprojekt i Skåne med syfte att förbättra den medicinska kvalitén i diabetesvården.Verksamhetschefer, medicinska rådgivare samt diabetessjuksköterskor utbildas i Nationella diabetesregistretsom ett verktyg för att förbättra hälsoekonomin.

Fokus är också att certifiera vårdcentraler som ett riktmärke för god kvalité på diabetesvården. Samarbetemed kommunen pågår.

I paneldiskussionen kommer vi informera mer ingående hur vi arbetar med vårt uppdrag i Region Skåne